Börje ringer polisen...
Det ringde på dörren klockan 01.45. Vi bor i ett industriområde, inte mycket rörelse i de här kvarteren om nätterna. Det är semestertider och min far är polis och har lärt mig ALLT om hur inbrott går till när inbrottstjuvarna kontrollerar om någon är hemma. Alternativt inte bryr sig om den som öppnar och bara går in. Klockan var 01.45, jag hade precis slumrat till. Ringklockan ljuder. Jag väcker Simon, Bettan skriker. Inget titthål i dörren... Ovissheten är total. Ingen hade ringt till våra mobiler som en polare hade gjort innan han/hon dök upp mitt i natten en veckodag. I trapphuset hörs ljud av andra ringklockor och dörrar som det rycks i och som stängs. Jag vägrade släppa ut Simon. Jag vägrade. Det kan ha att göra med att jag sett så mycket på amerikanska filmer och serier och läst så mycket skräck i mina dagar. Kanske kan det också ha att göra med att jag råkade titta på Saw 3 tidigare samma dag...
Hur som helst var Börje vettskrämd och jag kunde ju inte gärna låta stackaren sitta där och skaka. Simon frågade om han skulle ringa polisen. Så ringdes 112 för första gången någonsin. Förklarade lite försiktigt att det var så att det kanske möjligen kunde vara inbrott på gång och att magkänslan och flickvännen inte var så pigga. Så kom en radio-bil. Jag har aldrig varit så lättad i hela mitt liv. Inte Börje heller. Två stiliga poliser. Rejält stiliga faktiskt. ;) De bara stod där utanför dörren och var tryggheten personifierade. Inga inbrottstjuvar, våldtäktsmän eller andra gangsters fanns synliga... Däremot hade poliserna hittat en lapp på vår dörr "Vi ringde på er dörr 01.45, ni har glömt lyset på bilen" och en underskift från en av grannarna.
Då ville jag dö.
Om jag somnade efteråt? Inte direkt... Jag låg och funderade länge på hur jag ska tacka våra grannar för att de försökte tipsa oss om att helljuset stod på på bilen. Herregud! Bara att missa att helljuset är på när det är mörkt ute är ju en bragd i sig...
Börje är lite i chock än, han har tagit sin lilla kudde och sitt lilla täcke och lagt sig ovanpå sina Body-tidningar... Tror att jag behöver trösta honom lite igen... Stackarn. Bettan är sur för att hon inte hann hämta kameran och fota de två läckra poliserna... Jag fick berätta för henne att man inte får göra sånt, att det inte passar sig alls... *skakar på huvudet*
Skickar med er ett fint familjefoto på barnen i baksätet när vi åkte hem från semestern i Östersund. =)
Inte det minsta neurotisk tycker jag!
Jag tror inte ens att jag skulle komma på tanken att man kan ringa 112. Jag som knappt låser dörren ooops skulle kanske inte sagt det i ett sånt här forum :s fniss BW, det finns inte så mycket av värde i min lilla lya - å gäster har jag sällan - så jag kanske till å med skulle välkomna en å annan snubbe med huva? (knappast)
Ni har iaf snälla grannar måste jag säga :)
Du får helt enkelt ge Börje en kram från mig så kanske han mår lite bättre :)
När Bettan kommer hit kan hon få glutta i min bok som jag har - en massa hunkar... hahahahaha best from the -80's!
hahahahahahahaha
Det är bra att du håller dig trygg och välkänd hos polisen ;)
Mina msn msg verkar inte komma fram till dig just nu, om du undrar vart jag tog vägen.
Trevligt att läsa dina kåserier igen. ler varmt
Hej sweetie! Kul att även du har hittat till min blogg, bara bra att du är sen, då har du mer inlägg att läsa ;)
Kul att se dina funderingar i textform igen, alltid kul att läsa...o du? Vi har ju alltid maneterna... ;) P&K
Hihi! Det är såå kul att få läsa lite om vad Börje och Bettan har för sig. Även om jag inte känt dem så länge har vi ju ändå spenderat några timmar tillsammans i baksätet. Tror det är bra att jag får lite Sara-humor i små doser innan jag kommer tillbaka till lkpg - kan lätt bli en chock annars kanske =) Det kommer bli dötrist utan dina mail på jobbet om jag ska jobba utan dig. Men du kan ju alltid maila hemifrån =) Weeii! Syns snart! Sköt om dig. Kramar
