Zuuuumba!

Idag var det åter dags för ett besök på träningscentret. Zumba stod på schemat. Sist jag zumbade var det riktigt riktigt roligt. Idag skulle så inte riktigt bli fallet.

Till att börja med var det på tok för mycket folk. I den lilla salen var det säkert 50 personer. Jag var nära panik redan då och valde därför att ställa mig längst bak för att ha möjlighet att kunna smita ut om det skulle bli värre... Hamnade bredvid en liten förvirrad tjej sm bara skrattade åt precis allt. Ett tomt, ihåligt skratt som senare skulle komma att göra mig vansinnig. Jag hade ont när jag kom dit vilket innebär att jag är ganska lättretad och blir irriterad på ganska små saker. Försökte sansa mig och inbilla mig att jag var där för att det var roligt.

På scenen står instruktören, som sades vara riktigt bra, och hans personliga DJ, som inte gjorde någonting faktiskt, annat än glodde på oss tjejer som studsade omkring. Till saken hör ju att det är vanliga cd-skivor som spelas och det är inte några svåra byten. Alla andra instruktörer klarar ju av det själva? Hur som helst. Instruktören och DJ-killen hade en till kompis med. Han var 1.95 m lång (skymde sikten för alla) och stod längst fram iklädd rutiga byxor, ett linne med batikmönster samt hatt (!). Jösses! Vem tränar i hatt? På riktigt? Kändes som han ville befinna sig i en musikvideo? Hur som helst så tränade han inte så mycket. Han var med och stuffade lite, sen stod han på scenen med dj-snubben och glodde på tjejerna. Bara det fick mig att nästan koka över.

Instruktören var hafsig idag. Han hade nog en dålig dag oxå. Det var ingen bra dag att ha en dålig dag eftersom vi var ganska många längst bak som inte hade varit på passet tidigare och hade behövt honom som instruktör. Nu valde han att inte säga ett enda ord under passet utan bara köra på istället. Det utbröt kaos. Det var några få personer som varit på passet tidigare som stod för rytmen och som man kunde titta på och försöka hänga med, de andra hade noll koll. Tjejen bredvid mig hade fullkomligt ingen aning om någonting. Hon tog 8 steg när andra gick 2, hon gick baklänges när vi andra gick framåt. INGET var rätt. Hela tiden viftandes och skrattandes på ett konstigt förvånat vis. Jag var trängd i ett hörn med henne till slut. Alla hennes på tok för många steg gjorde ju liksom att hon hamnade ovanpå mig till slut. Jag var så arg och hade SÅ ont och därframme stod de där jäkla grabbarna som ville vara guds gåva till kvinnan och glodde och var allmänt störande.

Okej, jag var troligen en smula överkänslig. En smula kanske. Nära gråten mot slutet och stannade inte hela passet ut. Tack och lov att jag inte behövde köra hem själv efteråt. Träffade dock en granne som också varit på passet och hon var jättebesviken och undrade vad som hänt med zumbapasset och hon störde sig också på dessa fripassagerare som spanade på brudar. Haha så det var inte bara jag!

Sambo garvade lite åt mig när vi kom hem. Dock lovade han mig i förra veckan att oavsett pass som jag ville gå på och ville ha med honom så skulle han följa som ett stöd till min träning. Tror han tänkte på body pump kanske eller MRL (mage rumpa lår) som jag körde förra veckan. Men nästa vecka blir det nog zumba även för honom och kanske även aerobic dance *mouuuuhahaha*.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0