skulle ju bara...

... vila litegrann, så blev jag somnandes i soffan i över två timmar. Wops. Planen var att träna idag, men kroppen höll inte riktigt, jag behövde vila. Ibland är det inte ens något val. Fast jag inser verkligen att jag behöver träna, jag har aldrig varit så svag som jag är nu.

Vi har fått en valp på jobbet förövrigt. En liten norrbottenspets som inte är fyllda 9 v än som hänger på kontoret ibland. Man blir ju valpsjuk... Fast det är jobbigt med valp. Det är dock lätt att glömma när man är nära en sån liten. Var tvungen att läsa gamla blogginlägg och skratta lite åt Frans och mina äventyr när han var liten bäbis. Han är i och för sig fortfarande mattes lilla bäbis, det lär han nog alltid vara hehe...



Det var inte så lätt att säga nej till Frallan när han var valp... Har jag berättat att han hette Rune från början? Eller ja, när vi hämtade honom hette han Fix, men det påminde förmycket om knark tyckte jag och vi mer eller mindre bestämde att han skulle heta Rune. Men han var ingen Rune. Så sa jag nått i stil med "men vilken liten tok-Frans" och så var det bestämt. Han var en liten Frans.


Vi busade och åt papper och fjädrar, ibland samtidigt som på bilden...


Vi stal saker och låtsades som att det inte var vi fast bevisen satt fastklistrade på benet...


Vi drog mattes byxor över potatismjölet som var utlagt för att torka upp kissfläcken på mattan...


...jo det fanns ganska tydliga bevis på vem den skyldiga var även där...


Vi var även väldigt tydliga med vad som gällde. Mattes favorit-tv-program blev kvickt nerprioriterat till förmån för valp...

Jo visst var den fantastisk valptiden... men samtidigt är det väldigt skönt med vuxen Frans... ;)







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0