En busschaufför, en busschaufför...

Som ni vet råkade min gitarr ut för vad jag misstänker var sabotage. Det har nu också åtgärdats som ni vet. Dock kände jag att tonerna var tveksamma och jag var en smula nervös över att allt inte stod helt rätt till. Skickade ett sms till Urban som snäll som han är mötte upp mig 20 min innan kursen börjar för att se om han kunde hjälpa mig. Han hade aldrig varit med om ett stallben som spruckit på så vis bara sådär och två strängar som gått av på grund av det... Tokigt. Det styrker mina misstankar om sabotage...

Jajjemen... Han lyckades hur som helst styra upp tonerna och nu är gitarren frisk igen och jag kan inte längre skylla ifrån mig för att det inte låter som det ska...
Idag har vi haft gitarrorkester på kursen. Jajjemen, spelat "Love me tender" i olika stämmor. Vi var bara tre personer idag, den nervösa kvinnan, 19-åriga tjejen och så jag. Orkestern var väl inte jättelyckad om jag ska vara helt ärlig... Det lät lite småskruttigt och det absolut svåraste var att hålla takten. Lurigt värre att behöva lyssna på varandra och samtidigt spela sin egen stämma. Själv tyckte jag nog att jag behärskade både ackorden och takten. Hehe...

19-åriga tjejen gick mig fullkomligt på nerverna med sina påståenden. Idag påstod hom att kursledaren hade fel och hit och dit. Jag var inte imponerad. Jag tror inte att någon av oss andra var det heller. Det blev lite för mycket. Dessutom kände jag en begynnande feber.

Vi spelade lite andra låtar, (slapp Tom Dooley idag! Yes!) och det var riktigt trevligt så länge som 19-åriga bruden bara var tyst och försökte hänga med istället för att ifrågasätta allt på konstiga sätt. Det som förut kunde ses som roliga sätt att hitta kryphål i gitarrspelandets ädla konst var nu bara störigt och uppnosigt.

På hemväg körde en folktom norskregistrerad stadsbuss upp bredvid mig och stannade och chauffören frågade efter vägen till ett hotell. Vilket hotell som helst. Han såg lite sliten ut och tyckte att jag skulle hoppa in och följa med och visa honom vägen. Jag kände att det var tveksamt att det var någon bra idé... Det kanske är sånt man får vänja sig vid när man har gitarren på ryggen? Allt okända män stannar och undrar över "närmsta hotell"..? Kanske är sånt som en rockerbrud får lära sig att leva med... Hade kanske hoppats över ett annat klientel än norska äldre busschaufförer i tjänstebussen dock ;). Nåja...

Nu har febern tagit överhand här och jag behöver gå och lägga mig och vila. Vi får se hur status är imorgon. Just nu är status "tveksam".

*spelar vidare*






Kommentarer
Postat av: Carin

Hello! Skönt att höra att gitarren har återhämtat sig efter ditt, Simons och Urbans enträgna arbete! Pustar ut..! :) Den 19-åriga tjejen framstår inte lika charmig längre, du får sätta henne på plats! ;) Kul att ni fick testa lite andra låtar än Tom Dooley! Hehe! :D Det där med busschauffören lät lite suspekt... hmm... Men det är nog sånt du får ta som rockbrud som sagt! ;) Vi får hoppas på roligare groupies nästa gång! :P Hoppas du känner dig bättre imorgon så jag får sPraLLigt sällskap! Sov gott! Kram!

2011-04-05 @ 21:12:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0