Hallelujah!
Så var då gitarrlektion nr 2 avklarad. Alla utom jag och 19-åriga tjejen hade fixat prydliga pärmar till sina papper. Jag är en rebell!
Mötte den snorkiga besserwissertjejen utanför, men hon hejjade inte. Det var nog lurigt att känna igen mig med gitarren på ryggen utanför gitarrlektionslokalen. Det måste ha varit så. Idag var hon lite mer lågmäld. Eller ja, alltså hon var nog lite besviken att vi andra inte hade lärt oss alla erkända gitarrackord och sådär, men vi stod på oss. Det ÄR en nybörjarkurs. Jag skrek inombords när jag hamnade bredvid henne i lokalen. Tack och lov hade jag 19-åriga tjejen på andra sidan om mig.
Så släpptes bomben, kursledaren tänkte sig att vi skulle spela olika stämmor, "som i en gitarrorkester". Jag ville dö en smula. Herregud tänkte jag, räckte det inte med "gitarrorkestern" som förra veckan fullkomligt massakrerade Tom Dooley, en i för övrigt väldigt enkel låt. Han tänkte sig fyra olika stämmor av "Love me tender". Om vi säger såhär, Elvis skulle ha 'left the building' illa kvickt... Nu hann vi inte så långt som till Love me tender...
...vi hade fullt upp med att lära oss tre nya ackord, C, B7 och Em. Två hade jag smygövat på tidigare. Det hjälpte inte när det kom till nästa bombnedsläpp. "Bad moon rising". Alla som någonsin varit på en afterski eller lyssnat på en trubadur eller ja, inte varit instängd i en källare sen år 1969 har förmodligen hört denna låt och vet att det är fart i den. Ikväll kunde man från en källarlokal på Köpmangatan höra vad som troligen var historiens mest låååångsamma version av Bad moon rising. Jag gick sönder inombords. Efter att överklassdamen försökt skråla jättelångsamt meddelade kursledaren på ett artigt vis att det nog var bra om bara han sjöng och vi andra koncentrerade oss på ackorden. Jag och 19-åriga tjejen fnissade hysteriskt.
När vi hade massakrerat även Bad moon rising eftersom alla som vanligt spelat olika ackord helt fel och inte samtidigt tyckte Urban att vi nog skulle lämna den låten och bara öva oss på ackordbyten utan nån slags melodi... Jag misstänker att han var föga imponerad av vår gitarrkompetens. Själv tycker jag nog att jag skötte mig exemplariskt för att vara kursens rebell...
Yes, sen kom en glad överraskning i form av den låt som jag i smyg drömt om att lära mig. Yes, Leonard Cohens 'Hallelujah'! Whooho! Jag kan tillräckligt med ackord för att faktiskt kunna spela den nu. Det är bara en fråga om att lära mig lite snabbare byten och lite mindre falska ackord. Busenkelt! Urban spelade och sjöng den och jag kände att jag blev sådär fullkomligt lyrisk och lycklig för en stund. Han är helt otroligt jäkla duktig. Jag är verkligen tacksam över att han är den som lär mig ta mina första gitarrsteg. En riktig förebild är han. Undrar om besserwissertjejen känner samma sak, eller om hon bara surar över att vi andra faktiskt är nybörjare?
Det går väldigt fort fram i den där kursen... För en vecka sen lärde jag mig gitarrens delar, nu spexar jag till det med Bad moon rising (lite tveksamma ackord som tidigare nämnt dock...)
Ja det är klart man spekulerar hur det kommer låta om två veckor när det glada gänget (minus surtant) ses igen... Blir det då fyra stämmor av Love me tender och en tårdrypande version av Hallelujah? Tårdrypande som i vackert så det är tårdrypande alltså, inget annat...
Nyklippt är jag dagen till ära. Ganska mycket kortare blev det, jo alltså jag är medveten om att det oftast blir kortare när man klipper sig, men jag brukar vilja ha det så långt som möjligt av någon anledning. Kort (<--- ordvits) och gott så blev jag nöjd fast det blev ganska kort, för att va långt alltså... Nu återstår att se hur det blir när jag tvättat ur alla stylingprodukter och ska fixa till det själv hehe hehe...
Mötte den snorkiga besserwissertjejen utanför, men hon hejjade inte. Det var nog lurigt att känna igen mig med gitarren på ryggen utanför gitarrlektionslokalen. Det måste ha varit så. Idag var hon lite mer lågmäld. Eller ja, alltså hon var nog lite besviken att vi andra inte hade lärt oss alla erkända gitarrackord och sådär, men vi stod på oss. Det ÄR en nybörjarkurs. Jag skrek inombords när jag hamnade bredvid henne i lokalen. Tack och lov hade jag 19-åriga tjejen på andra sidan om mig.
Så släpptes bomben, kursledaren tänkte sig att vi skulle spela olika stämmor, "som i en gitarrorkester". Jag ville dö en smula. Herregud tänkte jag, räckte det inte med "gitarrorkestern" som förra veckan fullkomligt massakrerade Tom Dooley, en i för övrigt väldigt enkel låt. Han tänkte sig fyra olika stämmor av "Love me tender". Om vi säger såhär, Elvis skulle ha 'left the building' illa kvickt... Nu hann vi inte så långt som till Love me tender...
...vi hade fullt upp med att lära oss tre nya ackord, C, B7 och Em. Två hade jag smygövat på tidigare. Det hjälpte inte när det kom till nästa bombnedsläpp. "Bad moon rising". Alla som någonsin varit på en afterski eller lyssnat på en trubadur eller ja, inte varit instängd i en källare sen år 1969 har förmodligen hört denna låt och vet att det är fart i den. Ikväll kunde man från en källarlokal på Köpmangatan höra vad som troligen var historiens mest låååångsamma version av Bad moon rising. Jag gick sönder inombords. Efter att överklassdamen försökt skråla jättelångsamt meddelade kursledaren på ett artigt vis att det nog var bra om bara han sjöng och vi andra koncentrerade oss på ackorden. Jag och 19-åriga tjejen fnissade hysteriskt.
När vi hade massakrerat även Bad moon rising eftersom alla som vanligt spelat olika ackord helt fel och inte samtidigt tyckte Urban att vi nog skulle lämna den låten och bara öva oss på ackordbyten utan nån slags melodi... Jag misstänker att han var föga imponerad av vår gitarrkompetens. Själv tycker jag nog att jag skötte mig exemplariskt för att vara kursens rebell...
Yes, sen kom en glad överraskning i form av den låt som jag i smyg drömt om att lära mig. Yes, Leonard Cohens 'Hallelujah'! Whooho! Jag kan tillräckligt med ackord för att faktiskt kunna spela den nu. Det är bara en fråga om att lära mig lite snabbare byten och lite mindre falska ackord. Busenkelt! Urban spelade och sjöng den och jag kände att jag blev sådär fullkomligt lyrisk och lycklig för en stund. Han är helt otroligt jäkla duktig. Jag är verkligen tacksam över att han är den som lär mig ta mina första gitarrsteg. En riktig förebild är han. Undrar om besserwissertjejen känner samma sak, eller om hon bara surar över att vi andra faktiskt är nybörjare?
Det går väldigt fort fram i den där kursen... För en vecka sen lärde jag mig gitarrens delar, nu spexar jag till det med Bad moon rising (lite tveksamma ackord som tidigare nämnt dock...)
Ja det är klart man spekulerar hur det kommer låta om två veckor när det glada gänget (minus surtant) ses igen... Blir det då fyra stämmor av Love me tender och en tårdrypande version av Hallelujah? Tårdrypande som i vackert så det är tårdrypande alltså, inget annat...
Nyklippt är jag dagen till ära. Ganska mycket kortare blev det, jo alltså jag är medveten om att det oftast blir kortare när man klipper sig, men jag brukar vilja ha det så långt som möjligt av någon anledning. Kort (<--- ordvits) och gott så blev jag nöjd fast det blev ganska kort, för att va långt alltså... Nu återstår att se hur det blir när jag tvättat ur alla stylingprodukter och ska fixa till det själv hehe hehe...
Kommentarer
Trackback
