Ugly Bird

Idag har familjen varit i stugan och gjort fint inför vintern. Eller delar av familjen iaf, jag och pappa och hundarna. Allt började precis som vanligt med att grannens irländska setter kom springande över tomten. Frans är överförtjust i denna tik vid namn Cleo och försvann som en blixt efter henne innan matte han haka fast Frans i löplinan. Skit-Frans. Så började löprundan. Tack och lov är det nästan ingen trafik däromkring utan stället ligger med sjön på ena sidan och åkrar och skog på andra och några grannar därimellan. Frans syntes som en prick i fjärran, efter en rödbrun mycket snabbare prick på väg mot skogen. Matte vrålade av hela sitt hjärta, men den lilla skithunden föredrog tiken framför matte. Som vanligt. Matte kunde inte annat än stå och se på hur ekipaget sprang upp och ner på åkrarna (många hundra meter från matte som inte kunde springa så fort i täckjacka och joggingskor på åker) in i skogsbrynet, ut igen, bakom stugor, framför stugor och sen tack och lov fick Cleos husse fatt i tiken och Frans stannade på behörigt avstånd från matte vid en av grannarnas stugor. Sen kom han lunkande tillbaka, mycket nöjd över färden. Matte; inte lika nöjd.

Så blev det lina för Frans del resten av dagen. Inte så kul när Theo får vara lös. Han kommer nämligen direkt bara man säger hans namn. Fantastisk hund!


Skiiiitmatte!! Kom tillbaka *yyyyl yyyyyl*

En gammal björk hade fallit över vägen när vi kom till stugan (bara nån meter från att träffa stugan!) och på den björken hittade jag en massa fina svampar som jag givetvis kände att vi skulle ta tillvara på. Nu ska jag bara ta reda på vad för svamp det är och vad man kan göra av den. =)


Säg inget till husse, han vet inte att matte har bilen full med svamp =)

Så hade vi obligatorisk dragkamp om vante:


Skitmatte!!

Matte busade med pumin och skulle ta kort på honom, men han kunde som vanligt inte stå still för en enda sekund. Så här kul foto blev det då:


hahahahaha hysteriskt roligt!

Så hjälpte hundarna givetvis till att bära ved. Här är Frans i full färd med att hjälpa matte:



Så var jag ju tvungen att ta ett kort med mobilen mot fjällen för att än en gång bli besviken...



MEN! tack och lov så tog pappa oxå foton och gjorde ett litet collage åt oss. Och där ser man faktiskt fjällen om man tittar noga! De är så vita redan att de försvinner i molnen! Snart blir det åka skidor av!!


Hahahaha fast nu ser jag att bilden blir så liten att man iaf knappast ser fjällen! Jag får åka upp nån dag till fjälls och bevisa att vi bor massa nära! Bilden nere till höger är sjöbottnen som jag tyckte var så vacker och pappa snällt fotade.